Hej därute ! hoppas ni alla har det bra och att ni njuter av sommaren.

Själv sitter jag inne idag. Mulet väder och jag borde plugga faktiskt och ska ta mej i kragen och göra det om en liten stund. Sophia som är här några veckor ligger och sover än. Igår var vi i Borås och hade en mysdag och det var så mysigt. Bara hon och jag. Saknar henne mycket när hon inte är hos mej. Raya är nere på Gotland och jag saknar honom oerhört mycket. Han har det görr därnere.

Just nu ligger brorsans sambo på BB och ska föda deras dotter. Hoppas att allt går vägen nu och att hon snart kommer. mamma håller mej uppdaterad så det ska nog bli bra. 

vet inte hur mycket jag egentligen vågar skriva här på bloggen. Man vill ju "prata" om det man vill och skriva av sig det man behöver. men kan man va säker? Kommer någon att vända det emot en sedan? oavsett har jag tänkt skriva det jag känner att jag vill skriva. take it or leave it liksom. 

Det här med att gå ner i vikt och hur det skulle göra en glad och lycklig. Jag vet inte. Ibland ångrar jag att jag opade mej för då visste man iallafall hur man var och hur människor såg på en och vesm som spelade spel. Det vet man inte nu. Jag vet knappt hur jag ser mig själv längre. ibland när jag ser meig i spegeln så ser jag fortfarande den där feta tjejen som kände att hon inte duger. Det är det värsta . Känns som jag inte duger. Man jagar det bästa livet och även efter open så jagar man. det är jobbigt och frusterande. Jag hade hoppats att efter 28 år av övervikt slippa att tänka på vikten jämnt och ständigt. tyvär är det inte så enkelt. Man måste göra det nu också. visst jag kan unna mig mera men ändå finns det en varningsklocka nånstans att man kommer bli de där fettot igen. 

Vet att människor som inte kände mej innan open kan förstå. Vet att Johnny försöker men han kommer aldrig förstå. Varit tjock hela mitt liv och jag antar att i min hjärna kommer jag alltid vara tjock. Man är aldrig nöjd. Även om jag tar fram mina gamla kläder så känner jag mej fortfarande stor. SUCK när ska man njuta av det som händer ?

Egentligen borde jag njuta av det jag har i livet egentligen. Underbara barn, underbar sambo,fint hem . nytt liv. Men nåt fattas och det är så frustrerande. Känner mej värdelös på något sätt. Kan inte sätta fingret på det själv men det känns som att det inte spelar någon roll hur jag gör. Jag kommer aldrig att duga. Sen om det är i mitt huvud det är så eller om det verkligen är så det vet jag inte. Jag borde vakna med ett leende på läpparna varje dag men jag gör det inte. Vad är det som ör fel ...jag förstår inte själv  

Vet att jag är en svår person just nu på många sätt och jag hoppas ju självklart att det skall bli bättre .

Nej nu ska jag se lite film med sophia och skingra tankarna ha en bra dag alla

See ya !