Hellu!!

Sista bloggen från Etelhem. Känns så bra.. Men har resfeber som fan hehe. Min lilla vovve Teddy väckte mej halv 5 i morse. Va meningen att ja skulle gå upp vid 8 men han var nervös på något och ville ut. Antar att jag smittar av mej på dem. De lämnar inte min sida .. Livet ser annorlunda ut för alla. Vi var en stor "flock" från början. Sakta men säkert har vi blivit mindre. Nu återstår bara 3 vovvar ... De kanske tror jag ska lämna dem.. NO CHANCE!!

Bävar för idag .. Ungarna ska komma o vinka av mej. Hu vet att man kommer fälla en del tårar. Lämnar mitt hjärta på Gotland. Men bara för en tid..Ill be back och snart kommer Raya till mej..Sophia kommer också snart ..då ska vi shoppa gumman och ha det najs i några dagar.. Saknar er redan..  

Som tur är så är det bara för en tid..Sen får man se det som att det är en bra början för oss alla. vi behöver det här. Ny miljö.. nya intryck.. Men visst saknaden kommer bli enorm... Ni betyder allt för mej ..

Men man måste genomgå jobbiga saker för att de ska bli bättre. prövningar i livet som gör att man blir starkare.

Nej nu ska ja fixa lite här.. 

see ya !!

Till Raya och Sophia älskar er...  

Hej!

Tänkte skämma bort er med lite extrablogg idag. Kände att ja behövde det .. Nu har mina päron åkt och min bror och hans tjej var här med. Tack  för fikat allihopa!! Det var trevligt att träffa alla innan man sticker. Raya åkte med mina päron och tystnaden har sänkt sej över Etelhem. tänt några ljus tar ett fotbad och tänt kanelrökelse.. En kopp te.. myyyys

Sista kvällen i huset .. Iallafall på det här sättet. Känns mysko men samtidigt skönt. Har inte trivts i huset den senaste tiden och har bara velat härifrån. Men nu är man på G. Imorrn sover jag i mitt nya hem tillsammans med min babe. Känns också konstigt. Fast så underbart.. Längtar till honom och vårt liv. Har verkligen varit en bergo dal bana .. men nu e ja på väg..

Det är med blandade känslor jag lämnar huset. Haft väldigt mycket skit här och det har satt sina spår. Men även haft roliga stunder på sommaren och med barnen. Kommer sakna friheten att bo i hus lite. Morgonpromenaderna och sommarkvällarna på altanen. Men jag ser ifram emot mitt nya liv också som fan!!! Skapa nya minnen. Leva i nuet. Man blir galen annars. Vet att det förflutna sätter sina spår och gör en rädd och osäker. O man blir som en igelkott som spretar med taggarna och inte vill känna eller ta motgångar. Hoppas ja kommer över detta så jag blir dräglig att leva med. 

Att bo i hus och bli ensam med 2 barn har även stärkt mej som person. Man blir tvungen att ta tag i saker på ett annat sätt. Hugga ved bla. haha snacka om att ja hade snygga muskler ett tag  .. Det är mycket jobb runt ett hus men det har varit en nyttig upplevelse . Så nu ska man flytta från en 6 rummare till en 1a .. hehe skaplig skillnad men så mysigt... Får hoppas Johnny inte blir galen på mej .. Fröken pedant o fixare i lägenheten. Han kanske kommer hem och allt är rosa eller neongrönt. haha.. Fluffiga kuddar och blommigt överkast. Usch nej nu mår ja illa.. Det vart för girle girle tom för mej.. 

Nej vi ska nog skapa oss ett hem där båda trivs och vi framför allt har varandra.. Sen kommer Raya och Rasmus vara där. Mysigt..Så imorrn går färden till Oskarshamn där min älskade väntar på mej. Sen bilresa till ett nytt liv och en ny tillvaro där jag kan andas och börja om från början..

Nej nu Anna-Lena nu är det dags att leva.. Törs du ?? 

YES I DO !!!!!

See ya !!

   Detta kommer man sakna dock :/

Hej!

Håller på att förbereda lite mat till mina föräldrar som snart kommer hit för en trevlig eftermiddag. Blir köttgryta och ris så det ska nog funka bra. Brukar göra lasagne men idag får de nöja sig med min köttgryta  

Det är med sorg och vrede jag skriver dagens blogg.. Jag förstår mej inte på andra människor alls. Önskat man kunde kliva in i  deras hjärnor och ser hur de fungerar för ibland undrar jag vart världen är på väg. Man behöver bara slå på tvn och se allt elände och inse hur mycket skit det finns just pga oss människor. Men det är när det drabbar en själv som man inser hur illa det är. När ens nära och kära blir drabbade. Så när vi föds drabbas vi alla av en sjukdom som inte går att skaka av sej..AVUNDSJUKAN!! När den drabbar en så märker man inget men man har symtom hela livet på ett eller annat sätt.

Vi alla har kännt det många gånger hur man våndas ibland över andras lycka och man vill ha det andra har. På vägen måste man dock veta att detta kommer ut på olika sätt och kan skada mer än göra nytta. Så när en vuxen person ger sig på ett barn/ungdom utan att veta sanningen det är då man måste fråga sej själv är avundsjukan värd de?? Svaret är NEJ!!! Jag har märkt att min flytt till Johnny har påverkat många i mitt och hans  liv. Som tur är har vi vänner som stöttar oss till 100 % fast de är ledsna också. Det är det som kallas vänskap.Tack för att ni finns i vårt liv..  

Men sen har vi dessa då som bara måste va elaka måste säga dumma saker och måste attackera utan att ha fakta eller förstå va de skriver. Många blir ledsna i onödan. Sen får man tycka och tänka som man vill men det finns gränser om vad man skriver och säger offentligt. Fast man har egna erfarenheter av saker måste det inte innebära att det är lika för alla.. som tex tonårs föräldrar. Vi alla vet att det kan vara jobbigt och att oftast blir ens tonåring  svår och besvärlig. All cred till er som kämpar med era barn. Men jag måste säga att Sophia och jag har haft våra duster men hon är världens underbaraste. jag har haft sådan tur med henne och jag älskar henne så mycket.   

Så detta gör att man funderar mycket och man blir nervös och man undrar över hur de kan ha så mycket tid att lägga ner på andras liv. Har man ett eget liv då ? Blir trött som fan på sånt. Jag kan inte säga att jag är likadan själv emellanåt men jag vill aldrig skada nån medvetet så därför blir jag så arg när folk faktiskt gör det för att skada. För att de vill skada... Som sagt se på era egna liv innan ni börjar kommentera andras och framför allt lägger er i andras.

Mycket pga avundsjukan.. Den förstör så mycket men det är upp till var och en hur mycket man vill att den ska  influera ens liv...

Trots att jag är arg ledsen och besviken och det kan kosta mitt förhållande med min pojkvän så tänker jag slå dövörat till just nu. Tänker göra det jag tänkt .. So people if you like or not jag tänker bli lycklig och flytta. Ha en framtid med min älskade  och våra barn. Leva det livet jag vill ..komma någonstans  . Det har jag fan förtjänat!!!! Min tillvaro har varit ett helvete och jag tänker göra det jag vill nu.

Älskar dej my love.  

Packat alla viktiga saker för idag och förbereder huset. Tom städat kylen idag hehe.. 

Så även om avundsjukan är en del av ens liv och alltid kommer finnas där. Den kroniska sjukdomen man aldrig blir av med så måste man lära sig kontrollera den. Den orsakar så mycket skit i världen och mellan människor. Krig föds man skadar jorden vi lever på. Så när ni känner att det kryper inpå er .. Tänk efter innan ni gör eller säger nåt. Tänk på konsekvenserna och om det är värt det.. Det skadar mer än man tror... Lär er att va glada för andras skull också. Släpp till lite och bjud på det.. Det lönar sig i slutändan.   

Seeya!!!!

Morrn!!

Sitter här med morgongröten och kaffet och reflekterar lite över året som var. Jisses det är helt sjukt egentligen. Tog många bra beslut förra året som förändrade mitt liv för alltid. Mamma sa en sak igår när vi åkte till stan..I somras va hon och jag ute och gick i skogen med hundarna. Hon hade för femitelvte gången sett mina tårar och min oro för framtiden. Hon sa då att du måste fundera över va du vill med ditt liv. För att du ska må bra och orka leva. Såg inte det klart då som jag ser det nu. Några veckor senare tog jag beslutet att ta mej ur min helvetes sits och gå vidare med mitt liv. Det var nog det största jag gjort. Gjorde mej av med min plågoande för evigt..

Sen mina 80 kg som bara rann av mej hehe...Helt ofattbart. Ser mej ofta i spegeln och fattar inte att det är jag. 28 års kamp är över och jag ser mej själv som jag vill vara. Men gudarna ska veta att jag har komplex fortfarande. OH YES!! Har en liten bit kvar men det kommer nog att reda sej.

maj-09 -november-10  minus 80 pannor !!! 

Sen har jag utvecklats som människa genom skolan också .. Blivit en liten expert på retorik och filosofi. Men även att kunna skriva och sen historia. Attans va jag kommer sakna detta. Jag kommer definitivt sakna allt folk på komvux. Hoppas man kan hålla kontakten med dem. Men nu öppnas nya dörrar igen och ny skola. Förhoppningsvis nya roliga människor.

Sen lyckan på jorden är när min dotter kom in på gymnasiet på det program hon ville. Min lilla snuttan ska köra lastbil och skaffade pojkvän . Gör en mamma lycklig.. Kommer alltid finnas för dej gumman glöm aldrig det  ...Ge inte upp.. ( som du sa till mej)... 

Sen kan vi inte förglömma alla mina vänner som är tillbaka i mitt liv. Jag blir varm att tänka på det.. Saknar dem redan så mycket. Man vill inte släppa taget nu. Men jag vet att de finns där för mej alltid och jag för dem.

Jag och Bella .. kommer sakna dej gumman <3

Men jag måste säga att bland de bästa är att jag fått bra kontakt med min familj igen. Min bror och mina föräldrar ..Gud va kommer sakna dem .. Sen mina underbara barn. Men kommer träffa dem snart.. 

Sen min älskade Johnny som förgyller mitt liv.. Tack för att du finns i mitt liv.. Älskar dej

Idag står förbereda packning och städa på schemat.. Ska se om jag får upp min son för hans rum ska definitivt städas .Mindre inbördeskrig där hehe.. Sen kommer min dotter hem o hämtar saker. Hon flyttar nästan hemifrån idag .. Eller vad man ska säga .. spännande ! Men läskigt    . tiden går så fort .. På gott och ont..  Sen ska mitt gröna hår bort !! Ser  ut som ett troll i huvet med massa alger haha...

Nee nu ska ja få lite gjort här.. 

see ya!!!

Tjo!

Sitter hemma i snöyran och planerar min resa nästa vecka. Längtar så ja blir tokig snart. Men det är mycket att tänka på inför allt nu så tiden lär gå fort. Städa och dona och planera med barnen och packa.. Men det e kul samtidigt   

Så kom lite minnen smygande. 90-talet.... När man själv var på väg ut i vuxenlivet och man inte visste vilket ben man skulle stå på.Stod framför spegeln och sjöng till Carola och Pernilla.. Ja jisses. Jag och Bella hade hårångest och bytte frisyrer en gång i månaden och åkte på New  kids on the block konserter och stod och skrek oss hesa.. Det var tider det. Sen va man killtokig .kär i en kille en gång  i veckan och stod och trånade i korridorerna på högstadiet. Sen upptäckte man late hour på tv 1000 oh herreje att man inte vart skadad hehe. Fäbojäntan i all ära men vilka värderingar man fick....

Sen började man gymnasiet och många vägar skiljdes åt. Tappade kontakten med många vänner då. Som tur är hittade man tillbaka som vuxen.Man uppskattar vänskapen på ett annat sätt nu  än när man va yngre. Man behöver vänner mer än man tror..Annars blir man väldigt ensam i världen. Har egentligen haft en väldig tur med de mesta den senaste tiden. Hittat mina vänner som sagt.hittat kärleken man inte trodde fanns  . Mina 2 underbara barn som gör mej stolt och ett bonusbarn som bara är så underbar..    

Sen en utbildning jag verkligen vill ha på högskolan. Vet inte om det kan bli så mycket bättre. Allt faller på plats. Ibland funderar jag på om jag drömmer och kommer vakna snart. I så fall vill jag inte vakna. För jag har allt jag kan tänka mej. Sen sa en vän till mej en sak som va otroligt sant.

citat: "Du skrev att du är rädd. Med tanke på hur ditt liv har sett ut förut och allt helvete som du har varit med om... ...är du verkligen rädd nu?"

Hon är verkligen för smart för sitt bästa hehe.. Men å andra sidan får jag ta del av hennes smarthet hela tiden. LUCKY ME !! Svaret är naturligtvis nej ja borde faktiskt inte vara rädd..Borde suga åt mej allt bra istället..

Nej nu har ja lovat Raya film med kaka o grädde

see ya!!

For old times...

Det är lustigt hur livet kan arta sej. Ena dagen mår man skit och nästa dag så möter man mannen i sitt liv. Han man inte trodde fanns. Som man bara älskar mer och mer för varje dag. Som man bara vill krama och kyssa hela tiden.Man vill bara vara nära honom,känna hans doft.. hans värme.. Tills tiden står still. Sen 3 underbara barn  . 1 att lära känna och 2 man älskar över allt annat.

Vet att det är som att hoppa fallskärm utan fallskärm,men jag tar risken. Jag är rädd. Mer än någonsin förut men samtidigt är jag spänd och förväntansfull.

Tänker på mina barn och att jag kommer sakna dem som fan. Vet att de kommer till mej snart,men kan inte låta bli att känna att jag lämnar dem i sticket. Kommer ju finnas 24/7 men inte fysiskt. Det känns o ett modershjärta. Det gör ont. Vet att det här är det bästa just nu för oss alla men det känns konstigt. Sophia är redan på väg in i vuxenlivet och Raya på väg att bli tonåring. Jisses!! Va hände med tiden ?? Tyckte det inte va länge sen de slöt me blöjor.. Eller lärde sig gå..prata..äta.. Sen nu.. båda med starka personligheter och ett helt liv framför sig och man måste släppa taget om dem.. Låta dem leva. Kommer finnas för dem så länge jag andas. 

Sen skapa ett liv tillsammans.bättre än förut. Vi tillsammans. Längtar så ja kan dö.. Känner mej så lyckligt lottad. När jag tänker på dem blir jag varm. Barnen och Johnny. Vill leva med dem..för dem.. Ge dem allt de behöver..

Sen mina underbara vänner som jag fått tillbaka i mitt liv. Nettan ,Bella framför allt. Tack för allt ert stöd när jag varit på väg att brista.. Älskar er glöm aldrig de...  Samma till dej Bettan.. Min nyfunna vän som finns när det stormar. Finns inte ord för hur tacksam jag är för ni finns   Finns där för er med glöm aldrig det..

Så lämnar man Gotland snart. Känns mysko men samtidigt väldigt bra. Vet att det här är bra för mej,för mina barn..Framtiden lyser och jag lämnar det gamla bakom mej. För alltid.. För att släppa in det nya måste man dumpa av det gamla annars blir det tungt...

see ya !!

Du hade planerat de här. Att du skulle försvinna ur mitt liv och låta mej må bra , leva igen. Men sedan sått ett frö i mej .. En bacill som aldrig skulle försvinna. Som inte finns nån medicin för. Du såg till att resten av mitt liv skulle bli odrägligt att leva. Att jag aldrig mer skulle få uppleva lyckan att älska någon annan utan att må dåligt. Hoppas du är nöjd med dej själv och fick det du ville. Lämnade allt skit för mej att ta hand om. Så som det var under våra 5 helvetesår. För det var verkligen ett helvete.Du ställde till och jag fick städa upp. Mörkade helvetet för alla ,ingen visste..  Du förstörde min själ.Finns inget annat jag hatar mer på jorden än dej. Du gjorde mitt liv till något ingen förtjänar och fick mej att ta skulden på mej för saker jag inte gjort. Fick mej att må så dåligt att varje dag vart svår att leva. Nu ska jag bara försöka skrapa upp det och bli hel igen. Vet inte hur det ska gå till hur jag ska hitta Anna-Lena igen. Hon finns därinne nånstans. Men hon döljs av ett skal som inte går att krossa. Dit ingen får komma in...

Fan hur blev det såhär?? Känner mej som Dr Jekyll och Mr Hyde. Får ingen ro. Är som en storm på ett öppet hav till att bli som en ljum sommarkväll i Augusti. Kan inte leva så,vill inte leva så. Man vill ju vara den där ljumma sommarkvällen mesta av tiden... Vill hitta den jag vill vara. efter min viktnedgång på 80 kg är det mycket som hänt i mitt huvud. Börjar ju må bra.Orkar röra mej må bättre i kroppen.Men vad gör en snygg kropp om mitt hjärta inte mår bra ?? Då blir de bara ett snyggt skal med skitigt innehåll. Måste orka för barnens skull. utan dem är jag inget. Då är mitt liv dött. Skulle kunna dö för dem. Är så stolt över dem. De har orkat så mycket med mej. Orkat fast det varit jobbigt.. Gud va jag älskar er ..  Ni får mej att vilja leva.. 

Dags o städa....... 

see ya!!

  Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit

Av den himmel jag aldrig nått
Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till
Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar
Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans
Jag vill känna att jag levt mitt liv  

(Gabriellas sång /Helene Sjöholm)